Från mottagande till integration - förening för asylsökande fyller två år

AEASS – Association for Eritrean Asylum Seekers in Sweden – har existerat mer än två år.

Föreningen är en unik organisation där mera resursstarka eritreanska asylsökande arbetar med stöd och rådgivning till sina landsmän, men också med en alternativ organiserad verksamhet i samarbete med Studiefrämjandet i Sundbyberg (Stockholm).
Många av de eritreanska asylsökande som kom till Sverige för två-tre år sedan har nu, oftast efter överklaganden till Utlänningsnämnden, fått uppehållstillstånd. Under den långa väntetiden har många av föreningens omkring 200 medlemmar deltagit i en rad olika aktiviteter som anordnats av föreningen som ett alternativ och komplement till Migrationsverkets organiserade verksamhet. Föreningen kommer nu också att arbeta med den fortsatta introduktionen till svenskt samhälle och arbetsliv.
NTG-asyl anordnade i juni 2005 ett seminarium om AEASS verksamhet och avser att under 2006 fortsätta samarbetet för att utveckla insatser inom mottagande och introduktion för asylsökande och flyktingar.Juridisk rådgivning och socialt stöd…AEASS har av naturliga skäl starkt prioriterat stöd och rådgivning till sina medlemmar vad gäller asylprövningen. För NTG-asyls vidkommande är dock föreningens verksamhet med socialt stöd, aktiviteter och utbildning inom ramen för en alternativ och kompletterande organiserad verksamhet av störst intresse. Det fanns från medlemmarnas sida ett missnöje med den organiserade verksamhet (OV) som erbjöds, både vad gäller verksamhetens innehåll och begränsningar i tid. Genom kontakten med Studiefrämjandet i Sundbyberg fick föreningen tillgång till en lokal och viss utrustning som gav dem möjlighet att anordna utbildningar i svenska och datorkunskap, syverkstäder och fritids- och sociala aktiviteter.
…och alternativ organiserad verksamhetAktiviteterna är knappast i sig annorlunda än de som erbjuds i den ordinarie OV:n; det unika är snarare att de organiseras och beslutas av målgruppen själv och lärare/handledare också i stor utsträckning är redan etablerade eller mer resursstarka landsmän. Det innebar framförallt att relationen mellan lärare/handledare/rådgivare och de asylsökande kom att präglas av tillit och förtroende och att de redan etablerade, tidigare asylsökande kom att fungera som mediatörer/mentorer – mellan de asylsökande och det omgivande, nya samhället.
Integration, kulturskillnader och ITAEASS har haft stor betydelse för de asylsökande från Eritrea, som i allt större omfattning också får uppehållstillstånd i Sverige. Föreningen kommer nu att arbeta med att förbättra insatserna för den fortsatta introduktionen/integrationen i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Viktiga frågor, både vad gäller introduktion och mottagande är, enligt Khaled Abdu, en av grundarna till AEASS, hur man förklarar och hanterar kulturella skillnader, demokrati och det civila samhället samt förbättring och effektivisering av svenskundervisning och annan utbildning för asylsökande/flyktingar, bl a genom användande av e-learning/IT.
AEASS – en resurs för kommuner och Integrationsverk!Verksamheten som AEASS nu bedrivit i närmare två år, är ett gott exempel på målgruppsdrivet integrationsarbete. NTG-asyl har i Förslag till nationell politik framfört till Svenska ESF-rådet/berörda departement vikten av att ta tillvara erfarenheterna från sådan verksamhet. NTG-asyl kommer också att följa och stödja den fortsatta verksamheten. Berörda kommuner och Integrationsverket bör också följa verksamheten och ta tillvara den viktiga resurs som föreningen utgör. Verksamheten är ett gott exempel och en modell för ett förbättrat mottagande/introduktion där frivilligorganisationer och de berörda själva kan spela en allt större roll. Modellen är överförbar till andra grupper av asylsökande och flyktingar och därmed också ett intressant exempel på de empowerment-strategier som Equal-programmet skall utveckla.Khaled Abdu arbetar för närvarande på en bok om sina erfarenheter av mottagande och svensk asylpolitik. Även utvecklingen i Eritrea kommer att behandlas och den ofta mycket komplicerade situationen för eritreanska flyktingar i Sverige. De flyktingar som kommit till Sverige tidigare har ofta ekonomiska åtaganden och olika lojaliteter med det forna hemlandet.