Pressfrihet i Eritrea

En tisdagskväll i april har Reportrar Utan Gränser arrangerat ett seminarium om pressfrihet i Eritrea i Sidas lokaler på Sveavägen i Stockholm. Medverkande är bland annat pressombudsman Olle Stenholm, som för kvällen agerar moderator, den eritreanske journalisten Khaled Abdu, som flytt sitt hemland för att söka politisk asyl i Sverige, samt Folke Löfgren, Stockholmsbaserad svensk ambassadör för Eritrea. Seminariet ska, utöver eritreansk pressfrihet i allmänhet, komma att behandla Dawit Isaac, en svensk-eritreansk journalist som sedan september 2001 sitter fängslad i Eritrea. Frågan har blivit utrikespolitiskt laddad då den eritreanska regeringen vägrar att uppge för svenska myndigheter var Isaac finns, genom att hänvisa till hans eritreanska medborgarskap.
Redan innan mötet börjar är stämningen i den fullsatta lokalen spänd och hetsig. Uppslutningen är stor och sittplatserna räcker inte till – många tvingas stå utmed väggarna. Då en man vill videofilma seminariet utbryter protester, och Olle Stenholm försöker mana till lugn genom att poängtera att demokrati och åsiktsfrihet kommer att vara ledorden för den fortsatta diskussionen. Skulle någon i publiken ha problem med dessa begrepp är det bara attlämna rummet, menar Stenholm.Debatten tar sin början trots att stämningen fortfarande är orolig. Khaled Abdu visar en inspelning med Dawit Isaac, gjord bara cirka 2 veckor innan han greps.

Khaled Abdu översätter vad Isaac säger i videoinspelningen. Bland annat uttrycker han som privatperson, inte som journalist, ett stöd för reformisterna (de elva ministrar som arresterades i Eritrea år 2001, efter att ha kritiserat den sittande regeringen). Då Khaled Abdu hävdar att ingen vet huruvida dessa fängslade ministrar och journalister är i livet eller ej, uppstår på nytt högljudda verbala protester bland åhörarna. Därefter får Folke Löfgren, som den svenska statens företrädare, frågan vilka ansträngningar Sverige gjort för att hjälpa Dawit Isaac sedan han fängslades: – Problemet är att den eritreanska regeringen ser Dawit Isaac enbart som eritreansk medborgare, säger Löfgren. Vi kan givetvis inte förneka det, men han är också svensk medborgare. Av principiella och humanitära skäl måste vi gå vidare med det här fallet, och ärendet står ständigt på agendan. Han tillägger sedan att han är tacksam för att kvällens seminarium äger rum, eftersom svenska staten, som han uttrycker det, ”behöver stöd för att klargöra hur viktig frågan är”.Det är när Khaled Abdu ska visa ytterligare ett filmklipp, denna gång med Eritreas f.d. ambassadör i Sverige, som mötet spårar ur. I inspelningen anklagar ambassadören Dawit Isaac för att spionera för Danmark. Khaled Abdu vill visa klippet för att peka på absurditeten i de skäl som anförs för att hålla Dawit Isaac fängslad. Efter visningen anser en del av publiken att intervjun ska översättas, och det är då kaos bryter ut. Stolar kastas upp på scenen, slagsmål utbryter och resten av åhörarna försöker desperat ta sig ut ur lokalen. Polis kallas till platsen. Att spänningarna mellan de olika eritreanska grupperna är stor går inte att ta miste på. Dock menar vissa åhörare att somliga i publiken kommit till seminariet enbart för att bråka och störa mötet så att det måste avbrytas – vilket också sker. Inte ens halva seminarietiden har passerat då diskussionen får ett abrupt slut.